Teorin ifråga

 

De flesta forskare är idag överens om att det romska folket har sitt ursprung i Indien. Vad de dock inte är enig om är varför romerna lämnade området. Den romske lingvisten dr. Ian F. Hancock stöder starkt teorin att romerna lämnade Indien för runt 1 000 år sedan som ett läger eller en rörlig armé, bestående av människor med olika bakgrund och från olika kaster, för att bekämpa de muslimska invasionerna. Både forskare och lekmän har bestritt denna teori bara genom att påstå att det är ett slags "glorifiering" och att teorin är politiskt motiverad. Förkastandet av teorin kan också sägas vara en sorts motivering som har egennyttiga syften.

 

Välgrundade bevis ersätts med påståenden som ett sätt att förkasta teorin 

 

Ofta händer det inom forskning att vissa inte bidrar med nya insikter eller ny kunskap om någonting, utan blott förkastar och ifrågasätter utan att ge några alternativ. På denna punkt kommer vi att försöka vara annorlunda med Romani E Journal, genom att upprätta särskilda riktlinjer för bidrag som lämnas till e-tidskriften. Låt oss dock, innan vi förklarar denna process, återvända till dr. Hancocks teori för att både få en uppfattning om den romska historien och en bättre förståelse för vad vi försöker göra med vår e-tidskrift. De som bestrider teorin lägger fram knapphändiga bevis som kan möta Hancocks argument, utan vad som snarare sker är att teorin anklagas för att vara politiskt motiverad. Låt oss därför i korthet undersöka teorin. 

 

Metoden som används för att underbygga teorin

 

Dr. Hancock använder sig av språkvetenskap för att undersöka tidig romsk historia, genom att spåra det romska ordförrådets ursprung. Dr. Hancock har kunnat fastställa att det romska folket, efter att ha lämnat Indien, förflyttade sig genom Persien och Armenien före ankomsten till dagens Turkiet och Grekland. Eftersom språk eller ordförråd ändras över tid genom att nya ord ersätter gamla och gamla ord får en ny innebörd, kunde han genom att undersöka det romska ordförrådet se vilka ord romer hade lånat, från exempelvis Persien, och under vilken tidsperiod de orden användes på samma sätt i Persien samt när ordens användning avtog. Denna metoden kunde således ange en tidsperiod för när romerna kom in i Persien, Armenien och slutligen Turkiet och dagens Grekland. Detta tillvägagångssätt för att fastställa tid och plats för det romska uttåget ur Indien har stött på betydligt mindre kritik än själva teorin. Hur kommer det sig då att denna metod, som Hancock använder för att ange dessa tidsperioder, inte är så ifrågasatt som när samma metod används för att hävda att romerna har sitt ursprung som soldater och tross? För att underbygga sin teori använder Hancock termer som gadzhe (som romer använder som benämning på icke-romer) genom att peka på att ordet ursprungligen betydde icke-militär. Hancocks metod är alltså en lingvistisk sådan, och när han började publicera sin teori för ungefär tre årtionden sedan fanns det få andra romska forskare som kunde stöda teorin med dokumentation från andra akademiska områden.

 

Andra metoder som stödjer teorin

 

Idag har detta förändrats. Fler och fler romska forskare som tillhör det romska samhället har börjat att verka inom områden såsom historia, etnologi, sociologi, filosofi, juridik, religion samt naturvetenskapliga och tekniska discipliner. För att ta etnologi som exempel har empiriska data (intervjuer och observationer) samlats in från olika romska grupper medförande en annan möjlighet att undersöka denna teori. Värt att lägga märke till i dessa data är det än idag finns spår av ett kastsystem inom de olika romska grupperna, om än inte så strukturerat och organiserat som det en gång var i Indien. Mest relevant är att det bland vissa grupper finns vapen, såsom "dabb" eller "romani rovlji". Den romska "rovlji" är en käpp som antingen kan användas för att visa på prestige eller ära hos sin ägare genom sin utsmyckning i silver, guld och olika symboler inristade. Den kan också användas som ett vapen. "Dabb" är också en käpp, men används särskilt som vapen. Alltför ofta har forskare haft ytterst få informanter som har fått agera representanter för hela det romska samhället. I många fall är vissa grupper pacifister och undviker fientlighet till varje pris. Grundat på denna typ av begränsade etnografi har man ofta försökt bortförklara teorin att romerna har sitt ursprung i indiska krigarkaster. Till exempel har vissa kelderashromer i USA identifierat romer som ett pacifistiskt folk som vägrar att delta i krig, medan det i Europa finns finska och ryska romer som bland sig har romer har tjänstgjort i de väpnade styrkorna. Genom att använda kultur och sociologi som vetenskaplig metod är vi medvetna om att vissa romska grupper använder själva hotet om blodsfejder som ett sätt att undvika konflikter. Av detta kan vi se hur ett alltför begränsat urval av informanter kan ge upphov till en falsk bild av det romska samhället som helhet, inte för att informanterna skulle ljuga, men eftersom de bara besitter kunskap om sig själva och inte om andra. Alltså korrelerar studerandet av det romska samhället och de olika kulturer som existerar inom det med Hancocks teori.

 

 Påstår vi att teorin är sann bara för att det finns bevis?

 

Den indiska folkräkningen år 1961 erkände att det fanns 1 652 språk som talades i Indien. Hinduismen är den största religionen i Indien med cirka 828 miljoner anhängare, men problemet med detta uttalande är att hinduismen inte är en enda religion, utan att den är multireligiös. Exempelvis dyrkar inte anhängare av gudinnan Kali guden Vishnu och vice versa, men i vissa fall dyrkar de båda. Hinduismen har cirka 330 miljoner gudar. Eftersom romerna hade kulturella normer som inte alltid återfanns i det europeiska samhället, utan bara i indisk kultur, och som skiljer sig från en romsk grupp till en annan, verkar det rimligt att romerna har sitt ursprung i olika grupper och kaster snarare än en enda kast eller grupp. Använder vi nu detta, baserat på argumentet att det finns både romska grupper som har en pacifistisk kultur och romska grupper som har en krigaraktig kultur och att de är så omväxlande i kultur och traditioner, som ett bevis för att stödja Hancocks teori? Låt oss uttrycka det så här istället. Vi påstår att det finns bevis som stöder denna teori, liksom andra, och till och med nyare. Vad vi vill är att uppmuntra folk att presentera teorier och ifrågasätta dem så att vi kan utöka kunskapen om det romska folket. Med andra ord har vi ännu inte kommit i närheten av att upptäcka den romska historien eller dokumentera kulturen och livsstilen i detta mångfacetterade samhälle. Målet för Romani E Journal är att göra just detta - att inspirera forskning inom detta område och att sprida dess resultat.